Okej nu har det tagit alldeles för lång tid sen jag skrev sist. Nästan varje dag ploppar det upp något i huvudet som jag ska skriva om men det försvinner lika fort igen, jag måste verkligen lära mig att skriva upp det och sedan skriva inlägget senare.

Ska försöka skriva lite oftare jag lovar! Men iaf till saken nu då. Det här inlägget får handla om hoppning :P

För två veckor sedan typ åkte jag av Rune när jag och Lisa var ute och red, inte trodde jag att jag skulle bli rädd för det, utan jag kände mig som vanligt! Men tisdagen efter så kändes det absolut inte så bra, på hoppträningen alltså. Men jag tog mig igenom passet. I tisdags var det katastrofalt, det stod koner i nästan alla hinder så han hoppade som om hindret låg på 1.20 vilket det inte gjorde. Men självförtroendet var totalt i botten då jag trillat av både måndag och tisdag förra veckan. Gick dock in med inställningen att trillar jag av så trillar jag av!
Vi började med att travhoppa 90cm och det gick super, men så fort vi började hoppa bana så fick jag andnöd och fick inte fram ett ord. Men sen gav jag mig fan på att jag skulle rida bättre, men sen när jag hade hoppat banan blev det samma sak igen, jag fick andnöd och fick inte fram ett ord.
Där kändes det som att botten var nåd och jag ville inte ens tänka på att jag skulle rida för Annsie idag.

.

Idag gick jag in med inställningen att jag kommer åka av ;) haha jag gör det ofta nu för tiden :P haha

Men iaf, framridningen gick så sjukt bra och han kändes jättefin. När vi började hoppa lite gick det sådär då jag red slarviga väger mest för att jag väntade på att han skulle göra någe. Men när jag väl kom till ridning så blev det mkt bättre! Jag va supernöjd, sen kom vi till den där jäkla vatenmattan som jag var hundra på att jag skulle åka av pga. Men den klippte han direkt dock en aning för högt men det gick ändå hyffsat, sen skulle jag hoppa ett hinder med en stor italiensk flagga över en helbom och som hängde ner. Hinderduk heter det väl? Eftersom jag var inställd på att han skulle hoppa enormt eller stanna på vattenmattan så hade jag aldrig ens tänkt på hur han skulle reagera på flaggan, det tog trävstopp och han kastade sig/hoppade ät vänster och plötsligt låg jag på marken. Opps! Aja efter att ha hämtat andan några sekunder då jag fick svårt att andas hoppade jag upp och red samma igen, och han stannade, men efter några försök blev jag arg och vi kom över. Hoppade det sen flera gånger och jag slutade när jag var nöjd, så jag fuolföljde aldrig hela träningen kan man säga.

Gick ut och skrittade av honom till Ansgarsgården och tillbaka!

Är så jäkla nöjd över träningen även fast jag åkte av och även fast jag jag var livrädd där ett tag. Men sista rundan kändes klockren och jag är verkligen nöjd! Han bockade inte en enda gång utan hoppade bara stort över vattenmattan och flaggan.

Tänkte sluta tidigare men Annsie fick mig att hoppa en gång till och det är jag  så jäkla glad för, efter dem sista sprången kände jag mig helt nöjd och det kändes som om rädslan avtog, men det kan ju va tillbaka lika snabbt igen!

.

Stort grattis till den som lyckades läsa hela texten och fatta allt :P haha

Men måste ju säga att jag förundras över att det faktiskt hittills inte gjort så ont att åka av en ca 175 hög häst! :P Men så kanske man inte ska söga ;)

Grymt nöjd med träningen i efterhand iaf!